livetmedGud.blogg.se

Här, på denna bloggen, vill jag presentera den kristna tron.Och jag vill ha bibeln i centrum, jag tror fullt och fast på att det är just bibeln en kristen skall ha som sin källa.. Har du frågor, eller funderar på nåt, får du mer än gärna fråga... Svarar så gott jag kan...

Försoning !

Kategori: Frälsningen

Guds rättfärdighet fodrar soning och en försoning mellan människan och honom själv

 


Allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst.  Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord.” (2 Kor 5: 18-19)
 
Försoningen kommer från Gud. Den kommer inte från oss.  Vi har talat om rättfärdighet och att vara rättfärdig. Vad innebär nu försoning. Begreppen hänger samman. 
 
Om två parter står i relation med varandra, och deras relation rubbas av någon anledning, att den ena parten burit sig illa åt. Ja, då behövs försoning. Att man försonas med varandra, att man bli sams.
 
Till detta hör också begreppet soning. Att sona är inte samma sak som att försona. Sona är vad man gör för att ställa tillrätta en förbrytelse, eller för att helt enkelt betala vare sig den andra parten blir nöjd eller inte. Om en brottsling begår ett brott så sonar han sitt brott genom att t.ex. böta pengar eller genom att sitta i fängelse. Han sonar sin skuld. 
 
När man sonar så kan det leda till att den andra parten blir blidkad eller nöjd. I det fallet blir det ett försoningsoffer. 
 
Jakob hade lurat sin broder Esau på förstfödslorätten. När Esau kom efter honom för att döda honom, så läser vi att Jakob skickade getter, får, hästar och kor som en gåva till Esau (1 Mos 32: 13-15) tillsammans med en hälsning. På så sätt ville han sona sin skuld och bli försonad med Esau.  Vi läser: "han tänkte: "Jag vill beveka honom med de gåvor som kommer före mig. Sedan kommer jag själv inför hans ansikte. Kanske tar han då emot mig väl." (1 Mos 32: 20) 
 
Vi läser:
 
Han lät slavinnorna med deras barn gå främst, Lea med hennes barn efter dem och Rakel med Josef sist. Själv gick han framför dem och bugade sig sju gånger ner till jorden, innan han kom fram till sin bror. Men Esau sprang emot honom och tog honom i famn, föll honom om halsen och kysste honom. Och de grät.  När Esau fick se kvinnorna och barnen sade han: "Vilka är de här som du har med dig?" Han svarade: "Det är barnen som Gud har gett din tjänare."
”Esau frågade: "Vad menade du med hela den skara som jag mötte?" Han svarade: "Jag ville finna nåd för min herres ögon."  Men Esau sade: "Jag har nog. Behåll det du har, min bror." "Nej, jag ber dig", svarade Jakob, "om jag har funnit nåd för dina ögon så tag emot gåvan av mig, eftersom jag har fått se ditt ansikte. Det är som om jag såg Guds eget ansikte, när du tar emot mig så vänligt. Tag emot gåvan som jag har sänt dig, för Gud har varit nådig mot mig, och jag har allt." Och han bad honom så enträget att Esau tog emot den.” (1 Mos 33: 2-5, 8-11)
 
Du och jag har också otalt med en person. Vi har syndat mot Gud. Alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud. Och syndens lön är döden, döden i det eviga helvetet.
 
Vad skall vi göra i en sådan situation? Vi behöver försonas med Gud. Vår synd behöver sonas.
 
Men vi klarar inte till evig tid av att med våra gärningar och våra handlingar uppbringa ett så stort offer. Kain sade: 
 
Min missgärning är större än att jag kan bära den.” (1 Mos 4: 13)
 
Aposteln skriver:
 
vi vet att allt vad lagen säger, det talar den till dem som har lagen, för att var mun skall stoppas till och hela världen stå med skuld inför Gud. Ty ingen människa förklaras rättfärdig inför honom genom laggärningar. Genom lagen ges insikt om synd.” (Rom 3: 19-20)
Svaret är alltså att vi själva inte kan sona vår synd och på så sätt bli försonad med Gud.
 
Det finns människor som säger att om Gud nu är god, varför kan han inte bara se mellan fingrarna, och låta udda vara jämt, varför kan inte låta oss komma till himlen utan soning? Svaret är det som vi talat om tidigare. En sådan Gud är inte en rättfärdig Gud. 
 
Gud är rättfärdig och om inte rätt skipas, så har vi ingen rättfärdig Gud, utan då får vi en fruktansvärt likgiltig avgud, en kall och kärlekslös gud, en gud utan rättmedvetande och moral. 
 
Men vår Gud är helig och rättfärdig. Och, tack och lov också en kärleksfull Gud.
 
Därför måste straffet falla. Därför Guds Ord:
 
Allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst. Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser” (2 Kor 5: 18ff)
 
I Kristus är alltså världen försonad med Gud och Gud med världen. Gud straffade våra synder i Kristus.
 
Två versen längre fram skriver aposteln:
 
Den som inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud.” (2 Kor 5: 21)
På ett annat ställe säger han:
 
Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden.” (Rom 8:3)
 
Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä.” (Gal 3: 13)
 

Jesus !

Kategori: Jesus ..

Jesus hade ett underbart budskap;
"Sannerligen, jag säger er: den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv."

                                             
 

"Det är svårt att förhålla sig neutral inför namnet Jesus Kristus. Något som man ofta observerar är hur samma människor som föraktfullt fnyser åt kristen tro, i nästa ögonblick sätter sig och läser dagens horoskop, eller tjusas och fascineras av allehanda ockulta fenomen. Det verkar nästan som om människor i vår tid kan tänka sig att tro på i stort sett vad som helst utom Bibelns Jesus. Vid ett tillfälle sade någon i TV att han minsann trodde lika mycket på Saida som på Jesus. Ändå är det knappast Saida man ropar till när man befinner sig i nöd eller livsfara. När det verkligen gäller vet man nog vad som gäller.

Vad kan det komma sig att namnet Jesus är så kontroversiellt, om han nu bara var en snäll och oförarlig vishetslärare eller filosof, vilket många vill göra gällande? Kan det kanske bero på att Jesus verkligen är den han säger sig vara; Gud själv, kommen till jorden för att rädda människan ur en ohållbar situation? Kan orsaken vara att något i människans inre reagerar starkt så fort Jesus kommer på tal? Kanske är det något mycket känsligt som vidrörs?"  Källa:http://www.gluefox.com/krist.shtm

"Så högt älskade Gud världen, att han utgav sin enda son, på det att var och en som tror på honom inte skall gå under, utan ha evigt liv.Inte sände Gud sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli räddat genom honom.Den som tror på honom blir inte dömd.den som inte tror på honom, är redan dömd, för att han inte tror på Guds sons namn" Joh.3.16-18


"Jesus sa:Jag är vägen, sanningen och livet.Ingen kommer till fadern( Gud) utan genom mej.." Joh.14.6

Gud är "beyond" rättvis....

Kategori: Frälsningen

Newsflash: Gud ger inte alla människor en rättvis dom

Gud är egentligen bara rättvis mot alla dem som inte tar emot gåvan av evigt liv. De är de enda som får vad de förtjänar. Mot alla dem som tackar ja till Gud är han däremot ”orättvis”, eftersom de får vad de inte förtjänar. Vi förtjänar alla att dömas som skyldiga, men istället kan vi bli frikända! Gud vill alltså ge oss det vi inte förtjänar.

Får Gud göra så?

Gud bryter inte mot någon lag när han frikänner oss. Han undlåter inte i att döma. Att Gud förlåter oss innebär inte att han ser mellan fingrarna med all ondska vi förpestar tillvaron med. Om han gjorde det skulle han vara korrupt och Hans rike skulle förfalla, men den helige Domaren accepterar inte någon synd. Det finns ingen brott som rationaliseras bort i Guds dom. ”Varje onyttigt ord som människorna yttrar skall de få svara för på domens dag.” (Matt 12:36)

Att Gud förlåter innebär så mycket mer än något ”okej, låt gå för det”. Förlåtelsen innebär att han låter domen falla på sig själv. Alltså: Gud dömer sig själv till döden! Han räddar oss inte genom att upphäva lagen och säga att den inte gäller längre (se De tio budorden – gäller de fortfarande?). Istället uppfyller han det som lagen kräver, genom att ta dödsdomen på sig själv. Detta ger en djupare mening åt Jesus ord i Matt 5:17: ”Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla.”

En extremt schysst domare

Den ende som är helt syndfri tog på sig synden. Och det…! Det är verkligen orättvist! Det är totalt orättvist i bemärkelsen att det förstås borde vara ”den som syndar som ska dö” (se tidigare inlägg: Hesekiel 18), men nu var det Någon Annan som dog i vårt ställe. Är det någon som klagar på denna orättvisa? Nej, varför skulle vi göra det? Det är ju vi som får glädje av den eftersom den leder till att vi går fria och slipper en fällande dom! Att domaren själv dör för något vi har gjort, är måhända inte direkt vad vi kallar ”rättvist”. Men man kan ju knappast klaga på att det är ”orättvist”, för det är ju så … extremt schysst!

Beyond rättvist

I liknelsen om vingårdsarbetarnas lön (Matt 20:1-16) fick de som arbetat en timme samma lön som dem som arbetat hela dagen. Enligt vårt sätt att tänka var det en orättvis lönefördelning, eller hur? Men man kan ju knappast anklaga ägaren för att vara självisk eller ondskefull. Han är ju bara generös! Till några som klagade sa ägaren i liknelsen: ”Jag vill ge den siste lika mycket som du fick. Har jag inte rätt att göra som jag vill med det som är mitt? Eller ser du med onda ögon på att jag är god?”

Tänk att den som har arbetat och slitit för Gud hela sitt liv får samma lön den som omvänder sig i ”elfte timmen”! (Om tanken på Guds generositet gör mig avundsjuk tyder det bara på att jag har mycket kvar att lära.) Ett konkret exempel på en som omvände sig i sista stund är rövaren på korset. Tänk att han som aldrig hann ändra sitt liv innan det tog slut – han som var den ”siste” att omvända sig - var den förste som blev lovad att få vara med i paradiset! ”Så skall de sista bli först och de första sist.” Hur rättvist är det på en skala? Föga rättvist enligt den mänskliga skalan. Men Guds ”rättvisa” är helt off the scale! Den är så på en helt annan nivå att ordet rättvisa inte ger rättvisa åt Gud. :D

Guds domar är alltså generösa, schyssta, osjälviska … Finns det ett bra ord som passar här? Jajamen! Bibeln använder konsekvent det grekiska ordet dikaios för att beskriva Guds karaktär samt kvalitén på hans domar. På svenska säger vi att Guds domar är rättfärdiga - där har vi ett ord som passar bättre! Beyond rättvist: alltså rättfärdigt!

”Ja, Herre Gud, allhärskare, sanna och rättfärdiga är dina domar.” - Upp 16:7

Källa : http://newtonbloggen.wordpress.com/category/bibeln/evangeliet/

bloggping